Vi laddar och tar ut lagen för 25-manna

Den stora klubbkampen närmar sig och i år kommer Järla att ställa fyra lag på startlinjen! Den stora uppslutningen från medlemmarna i år gör det extra roligt att förbereda träningar och göra uttagningarna till årets 25-manna! Efter tisdagens KM i terränglöpning presenteras lagen. Mycket kommer dock att hinna hända innan tävlingen börjar, så lagen på tisdag är inte de slutgiltiga. Reserver kommer att behövas och kallas in även i sena skeden.

Vi får ibland frågor på hur lagen tas ut. Så här tänker vi i uttagningskommittén för breddlagen:

Järlafärgerna ska försvaras!

Våra två förstalag brukar gå bra i skogen och vi har även i år höga ambitioner med våra första två lag. De som visat framfötterna och bra form tas ut till dessa lag.
Alla ska komma runt och stämpla rätt! Vi vill att sträckorna ska passa orienteringsförmågan.

Lag 3 och Lag 4 ska vara breddlag och jämna!

Vi vill att så många som möjligt ska få chansen att springa. Om man inte blir uttagen ett år så ska man ges företräde nästa år.

Parallellsträckorna kommer att sättas ihop för att få en jämnhet. Det finns dock ingen inbördes ordning mellan lag3 och lag4. Över flera sträckor hoppas vi att det ska bli en jämn kamp mellan dessa.

Ungdomarna först

Sträcka 4 får besättas med ungdom eller äldre. Vi vill ge så många ungdomar som möjligt chansen i lag3 och lag4.

Jämn könsfördelning

Vi vill att fördelningen mellan pojkar och flickor, damer och herrar, gubbar och gummar ska vara någorlunda jämn utifrån anmälningsläget.

Reserver

Lagen kan ändra sig ända fram till lördag morgon, så till alla reserver:  kom ut till  Kungens Kurva och var beredd att springa!

Kom ihåg att även reserver måste lämna återbud!
Väl mött till en av årets stora höjdpunkter på orienteringssäsongen!

Uttagningskommittén för breddlagen, Per Lembre och Gunilla Kreiss.

Emma sjunger på Junior-VM

I sommar avgörs Junior-VM i Scoul i Schweiz. Där kommer Järla representeras av Emma Sundvall som fått äran att sjunga den officiella JVM-låten då rykten om hennes sångkunskaper har nått hela vägen till Schweiz. Låten ”Our Road” har hon gjort tillsammans med sin bror Johan.

 

Olles bästa tips: Orientera här och nu!

Vi bjöd in föreningens främste elitherre Olle Boström för att få tips och coachning inför säsongen. Första frågan handlade om hur eliten ens vågar springa så fort som de gör.

Breddgruppen (BG): Går inte fötterna sönder?

Olle: Ja, fötterna är faktiskt ett problem för många elitorienterare. Men man vänjer sig – kroppen vänjer sig, motoriken förbättras efter hand och man får ett väldigt flyt i löpningen. Vi kan ju jämföra med MTB-åkarna som far fram på smala stigar i skogen. Det ser helt overkligt ut för den ovane, men de har övat ganska mycket!

BG: Hur orientar du? Följer du alltid en plan?

Olle: Jag sätter alltid en plan. Det är jätteviktigt. Från kontrollen planerar jag mina vägval och noterar vilka hållpunkter som jag ska ha koll på under vägen. Allt handlar sedan om att fokusera på att genomföra planen. Plan – hållpunkter – genomförande, det är kärnan i orientering.

BG: Tvingas du ibland lägga om planen? Byta vägval?

Olle: Det är klart att man måste vara flexibel om terrängen är svårare än jag uppskattat och jag ser att det går snabbare att springa på ett annat sätt. Men jag tvekar aldrig egentligen – det tar bara tid och du tappar fokus.

BG: Lägger du upp planen utifrån hur du ska ta kontrollen eller bestämmer du vägvalet utifrån var du befinner dig?

Olle: Jag har provat lite olika. Nu försöker jag lägga planen utfrån där jag befinner mig och göra vägval som är snabbast mot kontrollen. I svensk terräng i medeldistans så är det oftast rätt att gå så rakt som möjligt och jag är trygg i att ta kontrollpunkten rakt på. Men vad som är rätt här skiljer sig säkert från orienterare till orienterare.

BG: Hur långt i förväg lägger du upp planen? Har du koll på långa vägval tidigt?

Olle: Jag försöker orientera här och nu. Att ligga långt fram tar bort fokus från här och nu och man tappar tempo. Undantaget är om det blir väldigt lättorienterade partier. Då kan jag passa på att läsa in mig för kommande sträckor.

BG: När det går fel då. Hur undviker man att tappa bort sig?

Olle: Oerfarna orienterare har ofta problem att korrekt översätta kartan till verkligheten och tvärtom. Här krävs det mycket vana. Efter hand lär man sig uppskatta höjder och annan terräng bra vilket gör att man gör mycket färre misstag, man har lättare att följa sin plan och noterar ofta snabbt om något inte stämmer.

För elitorienterare tror jag mer det handlar om att behålla fokus. Man kan tappa fokus på grund av dålig uppladdning, trötthet eller stress av att andra löpare i skogen eller tävlingssituationen. Men när du är ute på banan är det bara du och banan. Andra orienterare är helt ointressant och det gäller att tänka bort allt som kan störa din plan.

BG: Vad gör du när du tappar bort dig. Eller gör du någonsin det?

Olle: Jo, det kan ju hända oss också. Man måste behålla lugnet. Det slås man av när det gäller de bästa orienterarna. Allt går väldigt lugnt till, aldrig någon stress.

Kommer du bort dig så tänk logiskt. Var har jag min senaste säkra punkt? Hur långt och i vilken riktning har jag sprungit från den punkten? Då finns ett ganska litet område som jag kan befinna mig i. Vilka punkter kan jag läsa in mig på?

BG: Hur bär man sig åt när det är långa sträcker in mot kontrollen med väldigt diffus terräng?

Olle: Det är klart att när jag får en sträcka som är utmanande så försöker jag vara extra noggrann. Ett exempel var en tävling där kontrollen låg 300 meter nedför en slänt med tätbevuxen skog och inga detaljer att läsa in sig på. Då vill jag veta exakt var jag går ned i slänten och sedan håller jag kontroll på kursen och räknar höjdkurvorna jag tar mig nedför. Sedan får man vara beredd på att kontrollen kan sitta 30-50 meter vänster eller höger om färdriktningen.

BG: Tar du ut kompasskursen?

Olle: Jag springer med tumkompass och jag använder den för att hålla kartan i norr hela tiden. Men jag tar egentligen aldrig ut kursen i klassik bemärkelse, jag litar på min egen känsla för kursen om jag har kartan rätt riktad.

BG: Drar du ned på tempot när du lägger upp planen för nästa kontroll?

Olle: Jag behöver i allmänhet inte göra det. Men för en nybörjare är det nog klokt att unna sig extra tid för att göra vägvalet. Generellt ska man vara generös med tid när det behövs så att man kan springa snabbt och tryggt sedan! Ibland ser jag orienterare som hoppar över vätskan på en långdistans. Det är bara dumt. Att stanna fem-tio sekunder där har man ju igen alla gånger.

BG: Har du något sista tips?

Olle: Jo, ett träningstips är faktiskt att tala högt för sig själv i skogen. Det kan hjälpa dig att fokusera på orienteringen. Berätta för dig själv vad din plan är och bocka sedan av hållpunkterna!

Vi tackar för tipsen och laddar här och nu för en fokuserad säsong!

Skuruloppet föregångaren till Sicklaloppet

Redan för 100 år sedan arrangerade Järla IF en löpartävling i Nacka som hette Skuruloppet – föregångaren till dagens Sicklaloppet. Skuruloppet var dock inte 10 km utan 11 km och banan med start och mål i Järla gick till Skurubron och tillbaka.

I premiärupplagan 1915 startade 14 löpare och segrade gjorde Vitalis Karlsson, Tranebergs IF med tiden 37.41 min. Järlas bästa löpare var Gustaf Grüner som var sexa. Segraren Vitalis Karlsson vann även samma år första upplagan av Hässelbyloppet som då var 14 km. 1922 hade Skuruloppet växt och 38 löpare deltog och 1924 sattes nytt banrekord av E. Lundström, IF Allround med tiden 36.01.

Räknat på kilometertid hade 1924 års segrare E. Lundström alltså haft en sluttid av 32.40 på 10 km vilket hade placerat honom på fjärde plats i Sicklaloppet 2015!

Skuruloppet lades ner med tiden och det dröjde ända till 2011 innan Sicklaloppet hade sin premiärupplaga. Skuruloppet arrangerades liksom Sicklaloppet av Järla IF.

/tt

lopare

Två hemvändare packar väskorna

Fem år går fort, dags för Morten och Mats att packa väskorna. Tack för allt som ni tillfört Järlafamiljen och på det sätt ni bidragit till att utveckla Järla till en av världens bästa orienteringsklubbar.

Läs Morten och Mats egna ord på hemsidan.

mats 2

morten 2

Arvids äventyr på Militär-OS

12064079_1054090227945792_283109265_nHösten 2014 gjorde jag GMU (Grundläggande Militär Utbildning) i Karlsborg, därefter tog jag anställning och fortsatte min soldatutbildning under våren. Från flera håll fick jag höra att jag borde g
å med i orienteringssektionen i försvarsmakten så det gjorde jag. I maj åkte jag på nordiska militärmästerskapen i orientering i Danmark och sprang hyfsat bra. Sen i juni fick jag det roliga beskedet att jag skulle få åka på Military World Games i Sydkorea och jag började träningen inför det. Dessvärre så ramlade jag när
jag körde hinderbana och bröt handleden bland annat båtbenet vilket försvårade min träning efter det. Frågan var också om jag ens skulle kunna orientera men efter bra lopp på försvarsmästerskapen så kände jag att det var inga problem.

Torsdagen första oktober samlades alla svenskar på Arlanda för att flyga till Sydkorea och delta i Military World Games. Sverige deltog i 7 sporter där bland annat orientering, maraton och militär femkamp. Jag deltog såklart i orientering. Totalt deltog omkring 8000 deltagare! Framme i Seoul som är huvudstaden fick åka buss i 3 timmar för att ta oss till arenan där invigningen var. Invigningen var helt sjuk med massa framträdanden, t12167615_1054090211279127_1078693446_nyp som på OS. Efter det åkte vi till boendet och sov bort jetlaget. Eftersom vi inte skulle tävla förrän på onsdagen så körde jag intervaller på lördagen för att väcka kroppen och turistade på söndagen med att titta på buddistiska tempel. På måndagen hade vi orienteringsträning för att få känna på terrängen. Terrängen där vi var är det jättekuperat där man nästan måste dra sig upp med hjälp av träden för att komma upp och som grädde på moset så är det oframkomligt i skogen på grund av att det är mycket taggbuskar. Så lärdomen från träningen var att spring på stigar så mycket som möjligt. På tisdagen vilade och på onsdagen var det medeldistans. I flera andra länder är landslagslöparna anställda av militären för att kunna satsa som de vill. Det medför att bland annat Ryssland och Schweiz ställde upp med väldigt starka trupper. Medeldistansen var 4 km med 300 meters stigning och vinnartiden var 33 minuter. För min del så gick det inte så bra då jag gick ut för hårt och blev trött och gjorde några oförklarliga missar. Vann gjorde ryske Dimitri Tsvetkov.
Resultat medeldistans 
På torsdagen var det långdistans som var 9 km med 600 meters 12166973_1054090787945736_533537097_nstigning och en vinnartid på 86 minuter. Denna dag hade jag bestämt mig för att spara på krafterna för att orka hela vägen. Taktiken fungerade i kanske 4 km, sen blev jag jättetrött och fick slita för att ta mig runt banan. Vann gjorde schweizaren Mathias Kyburz.
På fredagen åkte vissa in till Seoul men jag stannade kvar på boendet och vilade och joggade mig pigg inför lördagens stafett där jag fick springa sista i Sveriges förstalag. Stafetten var inte lika kuperad som de tidigare tävlingarna så banan var 5,6km med 180 meters stigning och den bästa sprang på 38 minuter. Jag sprang ut som 12:a och höll min placering. Det var väldigt kul att springa med världseliten. På söndagen var det avslutningsceremoni som också var galen. På måndagen satte vi oss på flyget hem. Nu gäller det att ha en bra vinterträning för nästa år går militära orienterings-VM i Brasilien!12083755_10205221270148143_1825205209_n

Som att stiga in i Järlagårdens omklädningsrum på 90-talet…

Asplund i högsätet med Robban och Leffe bredvid sig. Erik, Tranan, Jonas Rodhe, Henke och även Olle syns på bilden.

Farsan, Ragge, fyllde nyligen 90 år.  Det bjöds på lite smått att äta och dricka för de som hade vägarna förbi. Denna gång utan någon rökfisk eller röding från Gäddede men däremot lokalproducerad getost från Kramfors (medskick från kusin).

Efter en lite lugn inledning ramlade det in ett rejält gäng Järlaiter och snart var farsans lilla kök lika trångt som på Järlagården. Nästan 25 personer trängdes och diskuterade laguttagningar och SM/VM-resultat kryddat med  berättelser om gamla tiders profiler och bravader. Allt med farsan i centrum och självklart med det bästa laget på 25-manna helt klart. Med alla gamla kämpar som dykt upp så var det som att komma in i omklädningsrummet på Järlagården någon gång på 90-talet. Samma personer och samma snack, nu även kryddat med lite nyare världsstjärnor.

Bäst att äta lite innan det kommer gäster...När krutröken lagt sig, getosten tagit slut och gästerna gått hem var det dags att se över alla fina presenter och gratulationer som kommit. Pappa vill därför genom mig rikta ett tack till alla som uppvaktat honom och även gett presenter/blommor.

Ett stort tack till er alla säger Ragge genom sonen Jonas.

Utmaning i fjällmiljö!

DSC00114

Kiruna Extreme Mountain Marathon 21-22 aug, OL-tävling över två dagar med övernattning på fjället. I våra ryggsäckar finns tält, sovsäckar, mat, kök och ett ombyte när vi ger oss ut på det som ska bli en magisk upplevelse över vindstilla vidder under gassande sol!

När det stod klart att årets upplaga av Kiruna Extreme skulle avgöras i Riksgränsen/Narviksområdet var saken klar. Vi måste dit, där fjäll möter hav! Tävlingsdagen iförda Järlakläder och med varsin 5-kilos ryggsäck börjar äventyret. Vi har haft drygt två timmar på oss att studera kartan och planera för vägval.

De tre första ”posterna” går bra, men sen släpper koncentrationen. Huvudet lockas från att grovorientera på fjällkartans 50:000 del till att finorientera, i tron att det är en 10:000:dels karta i Roslagsterräng. Med det följer att vi trocklar in oss under branter och ovan branter som vi måste passera, vilket tar tid och ork.

unnamed (1)

Utförslöpan ned mot nattlägret känns som en evighet. På håll ser vi alla tält. Vi rullar på utför, spejar efter mjuk mossa att ta avstamp från, för att undvika fjällbjörkas grenar och andra håligheter.

DSC00108

Efter 5:45 stämplar vi in i nattlägret. Vi ligger tvåa efter ledande lag i klassen Medium Women. Nu väntar mat och sedan ett kvällsdopp i fjällsjön. Solen går ner men innan dess ligger vi i sovsäckarna (den natten är det 18 grader varmt!).

DSC00120

I jaktstarten dag två går vi ut 13 minuter efter lag ”Pannbenet”.  Våra första tre kontroller går galant och vi är nästan ikapp. Men sedan gör vi en alldeles för stor lov runt Geitvatnan och blir ståendes med utblick över en ravin.  Magisk utsikt javisst, men mentalt lite tufft. Vi får springa längs bergskammen tills det är möjligt att ta sig förbi och utför fjället mot ”post” nr 4. Så tar grusväg vid, hårt underlag och ryggsäcken gör sig påmind. Ett välkomnande landskap med små vattendrag och hytter minner om skärgårdens karga små fiskesamhällen.

Vi lyckas med att gå under fem timmar, behåller vår andraplats och känner oss mer än nöjda med vår prestation! 37 km Fågelvägen och med nivåskillnad på 3 000 m.

unnamed

Detta vårt Äventyr under fysisk ansträngning går även nästa år. För er som vill ha större utmaningar finns klass; Extreme( 90km) och Large (60km).

DSC00083

Stort Tack till Kiruna OK som är arrangörer!

/Järladamerna Gunilla och Kerstin

Våra stjärnor i Skottland

ollemissadeguldet

Många häftiga ögonblick bjöds vi på under veckan i Skottland. Starkast var minuterna efter Olles målgång på medeldistansen, från besvikelsen och tårarna efter missen på sista kontrollen till den enorma glädjen när det stod klart att medaljen var klar! Idrott är häftigt live!

Några bilder från Skottland; https://goo.gl/photos/cB4JAzHV489vzxSU9

Unika Järlaresultat på VM

VM-löpare

När vi summerar den gångna veckans Världsmästerskap i Skottland kan vi konstatera att Järlas löpare gjorde utomordenligt väl ifrån sig.

Det var ett utslagsgivande VM som skottarna bjöd på. Välbalanserade sprintbanor, Medel i omväxlande och bitvis mkt bökig terräng samt en utomordentligt utslagsgivande Lång.

Karro och Håkon var på VM som sprintlöpare. Båda tog sig  vidare från försök och i finalen blev Karro 10:a – en enormt stark prestation i hennes VM-debut.

På sprintstafetten lyckades Norge knipa silvret och Håkon tog medalj i sin första VM-start, STARKT! Karro fick förtroendet att avsluta i Sveriges lag och sattes på prov i de hårda konkurrensen. Kom till slut in som femma.

Emma, som dragits med hälseneproblem inför VM, fick därför koncentrera sig enbart på stafetterna i det danska laget.  Men som hon levererade.

På startsträckan i sprinstafetten spräckte hon direkt startfältet och gick ifrån den jagande klungan med 48 sekunder. En ocean av tid när det gäller sprint. Hennes danska lagkamrater förvaltade Emmas start väl och det första guldet på årets VM var i hamn.

På skogsstafetten hade Emma fått förtroendet att avsluta. Det danska laget gjorde som på sprinten och ryckte direkt. Emma gick ut på sista i klar ledning och kunde med lugn och metodisk löpning hålla alla konkurrenter bakom sig. Guld igen.

Två guld på ett VM är det få som erövrat. Grattis Emma, nästan Sara Sjöström-klass.

Sist men inte minst, Olle. Olle som efter flera år av skador fick en ”sistaplats” till världscupen i Lysekil. En möjlighet som han förvaltade så bra att han blev uttagen till att springa VM

Medel. Stenhård konkurrens, utmanande terräng och Olle får till ett världsklasslopp. Brons!! Vad hade det oddset varit i mars? Defenitivt Olles främsta prestation någonsin och bäst när det gäller.

Pga sjukdom blev Olle uttagen till stafettlaget. Sprang andra och tog upp placeringar efter svag förstasträcka.

Lång. Sista loppet på VM. En bana med alla utmaningar. Lång, teknisk, vägval. Olle håller jämn fart och gör inga misstag. Missa podiet precis och blir 7:a. En fantastisk prestation.

Samtliga Järlalöpare genomförde sina VM-lopp på toppen av sin förmåga. Stort grattis till er alla och också ett kvitto på att Järla har en miljö som utvecklar orienterare till världsklass.