10-mila är över för i år och vi har tillsammans satt historiska resultat. Personligen har jag genomfört 10-mila i två andra föreningar men aldrig har jag upplevt sådan glädje, engagemang och lagkänsla. Vi kom som ett lag, sprang som ett lag, hejade på varandra som ett lag och hade ledare som stöttade oss som ett lag.
Snacket runt 10-mila har ju pågått på järlagården, hockeybockeybanan, hemsidan, bloggen mm sedan slutade av säsongen 2008. Några av framgångsfaktorerna tror jag skapades när det här så kallade ”snacket” började ta fart. Konkurrensen har hårdnat och var och en har nog börjat fundera över vad som krävs för att lyckas. Personligen så måste jag säga tack till alla flitiga bloggare och speciellt till Axel. Alltså när den här filmen över första laget rullades upp på bloggen så blev ju hela laget så sjukt taggade att vi knappt visste vart vi skulle ta vägen. De flesta stack nog raka vägen ut i skogen på natten och tränade för att förbereda sig medan andra drömde sig in i situationens hetta. Stora delar av framgången kan inhämtas direkt från denna film. För faktum var att det var killar från herrarnas 2:a lag som skapade filmen och som taggade oss i första laget till framgång. Och just denna härliga känsla tycker jag har funnits på Bloggen och som märktes tydligt ute på TC. När ungdomarna sprang så hejade damer, herrar och ledare på. Precis det engagemanget fortsatte när damerna sprang och vi kunde också se många trötta damer och ungdomar ivrigt heja på oss killar långt in på småtimmarna. Det här tror jag är viktigt och något vi inte får glömma till kommande stafetter.
Att det också ramlade in mängder med goda bullar från familjen Hektor var det många som tackade för.
”Slår ni Lidingö så går jag till jobbet”. Detta var citatet från sms:ens mästare Anders Asplund. Personligen så trodde jag nog att han skulle få gå till jobbet men med facit i handen så är det bara att erkänna att vi har en väldigt duktig konkurrent i vår grannklubb och vi måste prestera på absoluta topp för att kunna slå dem. Snart är det Jukola och Asplund står fast vid sitt löfte. Hur många tror att han kommer få lämna XC90 hemma?
Ja, för att få spela upp delar av denna härliga promenad på bloggen tror jag att vi inte får vara allt för nöjda. Vi skall självklart vara nöjda samt fira våra framgångar som ungdomar, tjejer, killar samt ledare presterat men för att utvecklas måste vi fundera och utvärdera vår egen samt lagets situation. Innan vi tar en gemensam samling kring detta så tycker jag att var och en funderar över vad man själv gjorde bra? Vad var dina samt lagets framgångsfaktorer? Fanns det saker vi kunde ha gjort ännu bättre? Själv vet jag hur jag inte skall äta innan en nattsträcka…
Tack för en trevlig helg och bra laginsats!
Asplund> börja spara pengar till nya promenadskor. Du lär behöva dem!
//PH
